Trots att den ekonomiska tillväxten bromsar in både globalt och nationellt så fortsätter bostadsbyggandet öka i Sverige. Särskilt byggandet av flerbostadshus ökar och når snart rekordnivåer. Inte sedan miljonprogrammets dagar har så mycket flerbostadshus byggts i Sverige enligt en konjunkturrapport för 2016-1017, från Sveriges Byggindustrier. Men orosmoln saknas inte. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, pekar till exempel på en hotande arbetskraftsbrist. Även skuldkvottak för bostadslån och uteblivna infrastruktursatsningar menar han utgör risker.
Glädjande nog så blomstrar den svenska byggbranschen, trots den i övrigt lite dystrare ekonomiska utvecklingen. Byggandet av flerbostadshus har nått den högsta nivån sedan början av nittiotalet och bostadsbyggandet visar mycket positiva siffror överlag. I år beräknas antalet påbörjade bostäder uppgå till cirka 61 000. Detta kan jämföras med den genomsnittliga siffran på 4500 nya bostäder på år under åren 1975-2015.
Men det är inte bara antalet bostäder som ökar utan även investeringar i lokaler och anläggningar ökar. Det är inte heller bara i storstadsregionerna som de ökade investeringarna sker. Den största utvecklingen sker för närvarande i Uppsala, Örebro och Östergötland. Mest byggs dock fortfarande mest i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Särskilt de två förstnämnda städerna går väldigt bra, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på att de flesta av de större infrastrukturprojekten som byggs just nu, byggs just där.
Den positiva utvecklingen för byggindustrin förväntas hålla i sig under hela prognosperioden (2016-2017) men från och med nästa år beräknas tillväxten att börja mattas av. Den rådande världsekonomin kommer påverka svensk handel, och därmed även hushållen och dess efterfrågan på nya bostäder, negativt. Trots detta är det bostadsbyggandet som även fortsättningsvis kommer driva utvecklingen framåt, och ge hela byggbranschen positiva siffror under 2017.
Men den positiva utvecklingen till trots finns det orosmoln redan i dagsläget. Ett sådant är att tillgången på kompetent personal, framför allt i arbetsledande ställning och/eller med specialkompetenser, är oroande låg.
Andra faktorer som kan verka utvecklingen negativt är politiska beslut menar Johan Deremar. Det har till exempel diskuterats att införa skuldkvotstak på sex gånger den disponibla nettoinkomsten, vilket skulle kunna minska efterfrågan på nya bostäder, särskilt i Stockholm och Göteborg.
Osäkerheten runt infrastrukturinvesteringar är, enligt Johan Deremar, ett annat exempel på hur politiken kan störa utvecklingen inom byggbranschen. Osäkerheten och den ojämna tillförseln av kapital, menar han, gör att det blir svårt att skaffa och behålla rätt kompetens över tid.