Att svenska skolor är eftersatta och har stora renoveringsbehov är välkänt. Under förra året så meddelade SKR, Sveriges kommuner och regioner, att det enligt deras beräkningar kommer att behövas 390 nya grundskolor och 40 nya gymnasieskolor redan 2021, alltså i år. Och i en enkät i tidningen Skolvärlden så svarar 68 procent av de tillfrågade kommunerna att de kommer behöva nya skollokaler inom 5 år. Diskussionen rör sig runt det klassiska tänket: att riva gamla skolor och bygga nya. Men företrädare för White Arkitekter, landets största arkitektkontor, säger ”Riv gamla föreställningar, i stället för att riva skolor”. Det man syftar till är att man ska börja återbruka det material som de nuvarande skolorna är uppbyggda av samt att transformera befintliga byggnader till att klara nya behov. Nedan följer ett sammandrag av en artikel, angående detta, som publicerades igår av White Arkitekter.
Det stora behovet av nya skolor beror på en kombination av ökande barnkullar och att många av dagens skolor, som ofta byggdes under 60-, 70- och 80-talen, är bristfälligt underhållna och dåligt anpassade till dagens undervisningsbehov.
Men att riva gamla skolor och bygga nya kommer att bli kostsamt. Bara i Göteborg beräknas kostnaderna för detta bli 3,5 miljarder kronor och situationen i resten av landet ser inte bättre ut.
Det är här som stora vinster kan göras genom återbruk och transformation. Dels kan material från gamla byggnader återanvändas, dels kan befintliga huskroppar byggas om och anpassas till nya eller förändrade verksamheter.
Perspektivet bör alltså ändras från dagens linjära synsätt, där byggnader rivs och det rivna material slängs, så snart byggnaderna inte kan användas fullt ut, till ett cirkulärt perspektiv där byggnader och material återanvänds. På så vis blir kommuners byggnader inte bara en belastning för miljö och ekonomi utan kan tvärtom ses som en tillgång, en materialbank, för landets kommuner.
I denna anda bör alla rivningshotade byggnader inventeras så att material och/eller byggnader kan återanvändas efter, eller i stället för, rivning. I samma anda bör man undersöka kommuners byggnader för att se om de kan användas för nyuppkomna behov, innan man väljer att starta kostsamma nybyggnationer.
För kommuner som vill gå över till det cirkulära perspektivet så finns det redan goda exempel som kan användas som förlagor. Maja Beskow-skolan (se bilden ovan), i Umeå, har till exempel byggts om och anpassats till nya behov genom att man återanvände allt från kalkstensgolv till kompletta stommar från 2 tidigare skolbyggnader på platsen. Man beräknar att klimatpåverkan av denna ombyggnation endast blev en tredjedel av vad påverkan skulle ha blivit av en motsvarande nybyggnation. Dessutom beräknas den ekonomiska besparingen uppgå till cirka 300 miljoner kronor.
Författarna bakom original-artikeln är Karin Hedén, miljöstrateg och återbrukssamordnare, White, Anna Nordlander, studioledare för Utbildning & Kultur, White, och Jacob Sahlqvist, tillträdande kontorschef White Göteborg.
Källor och intressanta länkar
news.cision.com/white-arkitekter
AVSKRIVNING AV ANSVAR
Observera att det som står i denna artikel, och alla Viveres nyhetsartiklar, endast gäller för de datum då artiklarna publicerades. Vivere avsäger sig allt ansvar för eventuella ändringar av information som inträffat efter att artiklarna har publicerats.