Regeringen beslutade nyligen att inte införa obligatoriska krav på mätning och debitering av enskilda hyresrätters värme och varmvatten (MDI) i Sverige. Kritiker till förslaget att införa MDI har bland annat hävdat att mätning av enskilda bostäders inte skulle leda till minskning av energi eftersom boende har liten möjlighet att påverka energiförbrukningen. Men just frågan om boendes möjlighet att påverka sin energiförbrukning är något man undersöker i forskningsprojektet Framtidsgränd. Genom att förse de boende med tekniska förutsättningar och andra incitament försöker man styra de boende inom projektet i riktning mot ett hållbart levnadssätt.
MDI-frågan har diskuterats länge. Bakom den ligger EU:s energieffektiviseringsdirektiv, där det bland annat anges att fastighetsägare måste mäta och debitera värme och varmvatten hushållsvis, om det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt.
Anledningen till att regeringen slutligen beslutat att inte införa MDI är flera. Man har bland annat pekat på att det skulle bli en oproportionerligt stor ansträngning och kostnad för fastighetsägare att sätta upp alla mätare och sedan kontinuerligt mäta, kalkylera och debitera korrekt. En del har också menat att ett viktigt incitament för fastighetsägarnas att bygga energisnålt skulle förvinna med MDI, i och med att de enskilda hushållen, och inte fastighetsägarna, då får stå för de höga energikostnaderna. Dessutom har man, som sagt, pekat på att det är svårt för boende att påverka sin energiförbrukning, särskilt i de fall då värme och ventilation är centralstyrd.
Men hur begränsade möjligheter har man egentligen, som boende, att påverka sin energiförbrukning? Det är en av flera frågor man ställer sig inom Framtidsgränd, ett forskningsprojekt i Västerås som allmännyttiga Mimer, tillsammans med kommunala energibolaget Mälarenergi, tagit initiativ till och som går ut på att man, i samband med en ombyggnation av nitton miljonprojektslägenheter, utrustar dessa med olika tekniska lösningar, som ska möjliggöra minskad energiförbrukning hos de boende.
Lägenheterna har, förutom energisnåla vitvaror och LED-lampor, försetts med beröringsfria blandare som indikerar om vattnet är för varmt, samt så kallade hemma-borta-knappar som stänger av och på tre av de fasta uttagen i lägenheterna. Dessutom får lägenheterna cirka tjugo procent av sin energi via solceller. Då det blir elöverskott, under sommaren, går el tillbaka till marknaden, vilket resulterar i skattereduktion för de boende.
Förutom ovanstående tekniska lösningar lanserade Mimer nyligen nyheten Grönt hyresavtal, vilket går ut på att Mimer bjuder på utbildning i energifrågor och studiebesök mot att hyresgästen skriver under på att hålla nere förbrukningen av energi och vatten.
Frågan om hur stora möjligheter man, som boende i ett hus optimerat för energibesparing, har att påverka din energiförbrukning får vi kanske svar på nästa år. Projekt Framtidsgränd beräknas vara avslutat i maj 2017.