Betong är det mest använda byggmaterialet i dagens samhällen, världen över, och tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betongen, står för cirka 8 procent av de globala koldioxidutsläppen. Alla åtgärder som kan vidtas för en mindre miljöfarlig tillverkning av cement är därför högintressanta. Glädjande nog så har forskare på Lancaster University i Storbritannien funnit en metod att använda avfall från rotfrukter som gör cementen både starkare och ström-alstrande! Metoden beräknas medföra betydligt mindre koldioxid vid tillverkningsprocessen av betong.
Inom ett projekt som kallas B-SMART så har forskare på Lancaster University arbetat med att effektivisera betongen och dess tillverkningsprocess. Ett av målen i projektet har varit att fördela vätska till en större del av den cement som används i betongen och på så sätt göra betongen starkare. Ett problem med dagens cementtillverkning är att vätskan inte når alla delar av betongen. De delar av cementen som inte mättas av fukt bidrar inte till betongens hållfasthet. Detta problem har man inom B-SMART-projektet löst genom att skapa så kallade nanoark, bestående av morotsrester från barnmatstillverkning och sockerbetsrester från sockerutvinning, som bättre fördelar fukten i cementen.
I och med att cementen blir starkare så kan mindre cement användas vid tillverkning av betong. Forskarna tror att man kan spara så mycket som tio kilo mindre cement per kubikmeter betong.
De cementklinkers som används i betong skapas genom en extremt energikrävande process i vilken ugnar som drivs av fossila bränslen måste värmas upp till cirka 1 400 grader. Om man genom den nya metoden kan spara så mycket som tio kilo cement er kubikmeter betong så kommer det innebära en kraftig minskning av koldioxidutsläppen under tillverkningsprocessen.
En intressant bieffekt av att placera morotsrester i betongen är att man har lyckats skapa cement som alstrat elektricitet. Enstaka morötter alstrar elektricitet när de sätts under tryck och rester från ett stort antal morötter kan få betong att alstra betydande mängder elektricitet. Det innebär att man till exempel skulle kunna driva lampor i byggnader med el från betongen i byggnaden. Mängden el som betongen alstrar skulle även kunna användas som en indikation på om det uppstått sprickor i betongen.
Källor och intressanta länkar
AVSKRIVNING AV ANSVAR
Observera att det som står i denna artikel, och alla Viveres nyhetsartiklar, endast gäller för de datum då artiklarna publicerades. Vivere avsäger sig allt ansvar för eventuella ändringar av information som inträffat efter att artiklarna har publicerats.